I alla ärenden som rör LVU – lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga – ska barnets bästa stå i centrum.
Men barn är olika. Ett yngre barn kan ha svårt att förstå situationen, medan en tonåring ofta har en tydlig uppfattning om vad som känns rätt och fel.
Därför har barnets ålder och mognad stor betydelse för hur mycket vikt domstolen och socialtjänsten lägger vid barnets egen vilja.
Här förklaras hur den bedömningen går till och varför den är så viktig.
Barnets rätt att uttrycka sin vilja
Alla barn har rätt att säga sin mening i frågor som rör dem själva.
Denna rätt finns både i LVU, socialtjänstlagen och FN:s barnkonvention.
Det betyder att socialtjänsten alltid ska tala med barnet, oavsett ålder.
Men hur mycket barnets vilja påverkar beslutet beror på barnets mognad och förståelse för situationen.
Hur bedöms barnets mognad?
Bedömningen av mognad handlar inte bara om ålder, utan också om barnets personliga förmåga att:
-
förstå konsekvenserna av sina val,
-
uttrycka tankar och känslor på ett självständigt sätt,
-
och se skillnaden mellan kortsiktiga önskningar och långsiktigt välmående.
Ett barn på 7 år och ett barn på 15 år kan båda komma till tals, men deras utsagor värderas olika beroende på hur moget och medvetet barnet bedöms vara.
Yngre barns vilja
För små barn, särskilt under skolåldern, handlar delaktighet ofta om att tolka barnets signaler och beteende.
Socialtjänsten kan använda observationer, lekintervjuer och samtal på barnets nivå för att förstå hur barnet mår och vad det vill.
I dessa fall har barnets direkta vilja mindre juridisk tyngd, men den är ändå viktig som en del av helhetsbedömningen.
Äldre barns och tonåringars vilja
När barnet blir äldre väger dess åsikter allt tyngre.
Domstolar och socialtjänst lägger ofta stor vikt vid vad en tonåring själv tycker, särskilt om det gäller boende, kontakt med familj eller skolgång.
I vissa fall kan en mycket mogen ungdoms vilja vara avgörande för beslutet – förutsatt att det inte finns uppenbara risker för barnets hälsa eller trygghet.
Barnets vilja är viktig – men inte avgörande
Även om barnets vilja har stor betydelse, kan den inte ensamt styra beslutet.
Domstolen måste alltid göra en helhetsbedömning av barnets bästa, där skyddsbehovet väger tyngst.
Om ett barn vill bo hemma men riskerar att fara illa, kan domstolen ändå besluta om vård enligt LVU.
På samma sätt kan ett barn som vill stanna i vård få göra det, även om föräldrarna vill avsluta insatsen.
Mognadens roll i domstolen
I domstolsförhandlingar representeras barnet av ett offentligt biträde som ska framföra barnets vilja.
Förvaltningsrätten tar hänsyn till både barnets uttryckta önskan och den professionella bedömningen av barnets mognad.
Domstolen ska alltid redovisa hur barnets vilja har beaktats i sitt beslut.
Syftet – respekt och delaktighet
Att väga in barnets ålder och mognad handlar om respekt.
Barnet ska inte tvingas ta ansvar för beslut, men det ska tas på allvar som individ med rätt att bli hört.
När vuxna lyssnar och förklarar på ett tydligt sätt, stärks barnets tillit – även i svåra situationer som rör LVU.
