När ett ärende om tvångsvård enligt LVU – lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga – prövas i förvaltningsrätten, hålls ofta en muntlig förhandling.
Förhandlingen liknar en rättegång men sker i en lugnare och mer skyddad miljö.
Syftet är att domstolen ska få en heltäckande bild av barnets situation innan beslut fattas.
Här förklaras vilka som brukar delta i en LVU-förhandling och vilken roll varje person har.
Domaren och nämndemännen
Förhandlingen leds av en domare, som är jurist och ansvarar för att ärendet handläggs rättssäkert.
Tillsammans med domaren sitter tre nämndemän – personer utan juridisk utbildning som representerar allmänheten.
Tillsammans fattar de beslutet i målet. Domaren förklarar rättsreglerna, medan nämndemännen bidrar med ett samhällsperspektiv.
Socialtjänstens representanter
Från socialtjänsten deltar ofta en eller flera socialsekreterare som utrett barnets situation.
De redogör för:
-
bakgrunden till ansökan om LVU,
-
vilka risker som finns,
-
och vilka insatser som redan prövats.
Socialtjänsten kan också kalla vittnen eller andra yrkespersoner som haft kontakt med barnet, till exempel från skolan, sjukvården eller polis.
Barnets offentliga biträde
Barnet har alltid ett offentligt biträde, vanligtvis en advokat eller jurist.
Biträdet är barnets egna juridiska ombud och ska framföra barnets vilja och bevaka dess rättigheter.
Biträdet kan:
-
förhöra socialtjänstens representanter,
-
lägga fram egna bevis,
-
och förklara barnets ståndpunkt för domstolen.
Barnet själv deltar ibland vid förhandlingen, men bara om det bedöms lämpligt utifrån ålder och mognad.
Föräldrarnas biträden
Varje förälder som är part i målet har också rätt till ett offentligt biträde.
Biträdet representerar förälderns intresse, hjälper till att överklaga beslut och förklarar juridiska frågor.
Under förhandlingen får föräldrarna:
-
yttra sig om socialtjänstens påståenden,
-
framföra sin syn på barnets situation,
-
och begära kompletteringar eller nya bevis.
Eventuella vittnen eller sakkunniga
Domstolen kan även höra vittnen eller sakkunniga som har kännedom om barnets situation.
Det kan till exempel vara:
-
en lärare,
-
en psykolog,
-
eller en familjehemsförälder.
Deras uppgift är att ge domstolen en tydligare bild av barnets vardag och behov.
Barnet själv
Barnet behöver inte vara med vid förhandlingen, men kan delta om det är tillräckligt moget och själv vill det.
Domstolen är då noga med att skapa en trygg miljö – ibland hålls samtalet med barnet enskilt, utan föräldrar och socialtjänst närvarande.
Om barnet inte deltar personligen, förs dess åsikter fram genom det offentliga biträdet eller via socialtjänstens utredning.
Offentlighet och sekretess
LVU-förhandlingar hålls bakom stängda dörrar.
Det innebär att allmänheten inte får närvara, eftersom ärendet innehåller känsliga uppgifter om barnet och familjen.
Sekretessen skyddar barnets integritet och trygghet.
Sammanfattning
Vid en LVU-förhandling deltar alltså flera personer med olika roller – domare, nämndemän, socialtjänst, barnets och föräldrarnas biträden, och ibland barnet själv.
Alla har samma mål: att ge domstolen ett så tydligt underlag som möjligt för att fatta ett rättvist och välgrundat beslut utifrån barnets bästa.
Förhandlingen är inte till för att straffa någon, utan för att skydda barnet och skapa en långsiktigt trygg lösning.
