Ett barn eller en ungdom som berörs av LVU – lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga – har rätt att uttrycka sin vilja. I vissa fall kan barnet själv motsätta sig vården, även när socialtjänsten bedömer att insatser behövs. Lagen tar hänsyn till barnets åsikter, men också till barnets skyddsbehov.
Här förklaras vad som gäller när barnet inte samtycker till vård.
Barnets rätt att uttrycka sin vilja
Barnet har alltid rätt att bli lyssnat på i ett LVU-ärende. Socialtjänsten är skyldig att tala med barnet och dokumentera vad barnet själv tycker. Även förvaltningsrätten ska, om barnet är tillräckligt moget, höra barnets åsikt innan beslut fattas.
Barnets synpunkter vägs in i bedömningen, men är inte ensamma avgörande. Domstolen ska i varje fall avgöra vad som är bäst för barnets hälsa och utveckling.
LVU kan beslutas även mot barnets vilja
LVU är en tvångslagstiftning, vilket betyder att vård kan beslutas även om barnet själv säger nej.
Det gäller särskilt i fall där barnet:
-
lever i en skadlig hemmiljö,
-
har ett missbruk eller begår brott,
-
eller på annat sätt riskerar sin hälsa eller trygghet.
Domstolen bedömer då att barnets skyddsbehov väger tyngre än barnets vilja att avstå vård.
Barnet får eget juridiskt ombud
När ett barn motsätter sig vård enligt LVU, har det alltid rätt till ett offentligt biträde – en jurist som enbart företräder barnets intresse.
Ombudet hjälper barnet att framföra sin syn inför domstolen, förklarar hur processen går till och ser till att barnets rättigheter respekteras under hela ärendet.
Domstolens prövning
Förvaltningsrätten tar del av barnets uppfattning men måste samtidigt bedöma om det finns risker som barnet inte själv förstår eller kan överblicka.
Om domstolen finner att risken för barnets hälsa eller utveckling är allvarlig, kan den besluta om tvångsvård även mot barnets vilja. Beslutet kan senare omprövas om situationen förändras.
Vård med respekt för barnets integritet
Även när vården sker mot barnets vilja ska socialtjänsten och personalen visa respekt och omtanke. Målet är att bygga förtroende och få barnet att delta i sin vård frivilligt.
Barnet har rätt att få information, uttrycka sina känslor och delta i beslut som rör det – i den mån det är möjligt.
