När ett barn eller en ungdom vårdas enligt LVU – lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga – gäller beslutet inte för alltid. Lagen kräver att socialtjänsten regelbundet prövar om vården fortfarande behövs. Syftet är att säkerställa att tvångsvården inte pågår längre än nödvändigt, och att barnet kan återförenas med familjen så snart det är möjligt.
Socialnämnden måste ompröva vården regelbundet
Enligt LVU ska socialnämnden minst var sjätte månad ta ställning till om vården ska fortsätta eller upphöra. Denna omprövning är obligatorisk. Socialtjänsten måste då göra en ny bedömning av barnets situation, inklusive relationen till föräldrarna, barnets utveckling, och eventuella förändringar i hemförhållandena.
Om det framkommer att risken för barnet har minskat eller upphört ska nämnden besluta att vården ska avslutas.
Barnet och föräldrarna får komma till tals
Inför varje omprövning ska både barnet (om det är tillräckligt moget) och vårdnadshavarna få möjlighet att yttra sig. Deras uppfattningar ska dokumenteras och vägas in i beslutet.
Socialtjänsten ska även beakta barnets önskemål om kontakt med familjen, skolgång, trivsel och framtidsplaner.
Möjlighet till tidigare prövning
Förutom den ordinarie sexmånadersprövningen kan socialnämnden när som helst besluta att ompröva LVU-vården om nya omständigheter uppstår.
Föräldrar eller barnet kan också begära att vården ska upphöra. Om nämnden avslår begäran kan beslutet överklagas till förvaltningsrätten, som gör en självständig prövning.
Domstolsprövning av fortsatt vård
Om socialnämnden beslutar att vården ska fortsätta trots att föräldrarna eller barnet motsätter sig det, kan beslutet alltså prövas av förvaltningsrätten.
Domstolen bedömer då om kriterierna för LVU fortfarande är uppfyllda. Denna kontroll är en viktig rättssäkerhetsgaranti för både barnet och familjen.
Syftet med regelbunden prövning
Syftet med de återkommande prövningarna är att garantera att LVU-vård inte används längre än nödvändigt. Tvångsvård är en ingripande åtgärd och ska bara pågå så länge barnet behöver skydd.
När förhållandena har förbättrats ska vården upphöra, och socialtjänsten ska planera för en trygg återförening med familjen eller annan varaktig lösning.